Älskade pannkaka

 

 

 

Jag minns min mormor. Hon tittade aldrig i kokboken när hon gjorde pannkakssmet. Inte heller använde hon några mått, utan lite på känn hällde hon mjölet och mjölken i bunken. Jag var mäkta imponerad och hon lärde mig ett knep. Ett ägg per person, lika mycket mjöl i deciliter och dubbla mängden mjölk, sen en nypa salt. Jag behöver inte heller någon kokbok, dock använder jag decilitermåttet.

 

 

 

 

Använd bara hälften av vätskan först och vispa smeten slät, innan resten åker ner i bunken.

 Jag brukar göra en extraportion till den ”osynlige gästen”. Denna är i själva verket en viss (befintlig och känd) person vid köksbordet som är barnsligt förtjust i pannkaka, inte sällan en vuxen karl. Därtill behöver man räkna bort den första laggen som av någon anledning alltid blir blek och konstig. Varför, har jag egentligen aldrig förstått. Det verkar inte spela någon roll att man värmer upp stekpannan ordentligt före första laggen. Någon gång har jag tänkt att man borde forska och skriva en avhandling kring fenomenet.

 

Pannkaka är nog inte så trendig mat i dessa dagar. Mjölmat och söt sylt är rik på kolhydrater, dessutom tar det lite tid att laga. Men samtidigt, maträtten är suverän för oftast har man ingredienserna hemma och det är billigt. Och gott. Men nu till det roliga. Det går att göra pannkakorna ännu godare, nyttigare och billigare.

 

Jag byter ut hälften av mjölken mot vatten, pannkakorna blir frasigare då. Sen serverar jag gärna frukt eller bär till som jag snabbt värmer i kastrull (har ofta bär i frysen, om inte fruktskålen ber om nåd). Vitsen är att inte sockra den snabbgjorda sylten. Då blir den nyttigare och helt fri från tillsatser. Men självklart finns traditionell sylt i burk ombord också. Dessa kommer väl till pass när vi ankrar länge och långt borta från matbutiker. Det finns väl inget smarrigare än att i sittbrunnen avnjuta pannkakor en solig förmiddag. Har jag gammalt bröd att ta tillvara så gör jag fattiga riddare.

 

Det är lätt att göra sig lustig över snålheten om att byta ut mjölk mot vatten. Men att vi kan långsegla över tid, beror till stor del på att våra sparsamhetsmuskler är superstarka - och den friheten skrattar man inte gärna åt. En barnfamilj kan sannolikt spara 150 kronor om året på att byta ut hälften av mjölken mot vatten (om man lagar pannkaka två gånger i månaden vill säga). Därtill kan man tillräkna ytterligare vinst om man räddar övermogen frukt från soppåsen. Oavsett. Det bästa med att blanda ut mjölken med vatten är att pannkakorna blir GODARE än de som är gjorda på enkom mjölk. Och vill man ha extra frasiga pannkakor, så häller man i lite bubbelvatten i smeten (en halv deciliter till en sats på tre ägg brukar vara lagom). Det är en knep som kockarna kör! Nu är jag ingen kock så jag kör kranvatten, blir billigare så!

 

 Aprikoserna ombord mognade fortare än vi hann äta upp dem, så det blev sylt av dem...

 

 
Färdiga resultatet, gott! Men tänk på att en del frukt mörknar efter kokning om den får stå. (Vill du inte att den ska mörkna så laga den samma dag som den ska konsumeras, eller pressa i citron eller tillsätt askorbinsyra). Det går också bra att frysa snabbsylt. 

 

När jag gör ugnspannkaka blandar jag inte ut smeten med vatten, däremot använder jag med fördel annat protein än bara rimmat fläsk. Här med lite kycklingfilé (som jag saltar extra) och bacon. Lingon är det självklara tillbehöret. 

 

 

 Marsch, pannkaka!

 

0 kommentarer